Stor satsning på Hästnäringens Riksanläggningar
på forskning och kunskap om aktiv grupphästhållning.

Till hösten öppnar Flyinge, Strömsholm respektive Wången anläggningar för aktiv grupphästhållning. Redan nu arbetar SLU med att hitta relevanta forskningsprojekt som kan knytas till anläggningarna. Studenterna i hippologi kommer inte bara lära sig sköta hästar i de nya anläggningarna utan kommer aktivt delta i forskningsstudierna.

– Aktiv grupphästhållning medför sannolikt väsentligt lägre driftskostnader och skapar större möjligheter för fler att äga och hålla häst. Från Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) ser vi att det krävs mer kunskap och praktiskt erfarenhet för att den här typen av hästhållning ska får större spridning i Sverige. Med hjälp av Flyinge, Strömsholm och Wången kommer vi just att få det, säger Kees de Jong affärsområdeschef för Hästnäringens Riksanläggningar inom HNS.
Redan nu identifierar SLU tillsammans med HNS, Svenska Ridsportförbundet, Flyinge, Strömsholm och Wången vilka områden som ska priorieras i forskningsavseende.  Även de adjungerade professorerna i ridkonst Kyra Kyrklund och Jan Jönsson kommer att delta i forskningsarbetet.

– SLU ställer sig mycket positiva till initiativet och behovet av att det genomförs forskning inom dessa områden är stort, konstaterar Jan Philipsson, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Vi måste ta till oss ny kunskap
Till hösten beräknas totalt 100 hästar släppas in i tre olika anläggningar för aktiv grupphästhållning på Flyinge, Strömsholm respektive Wången. HNS och Hästnäringen Riksanläggningar har ingått avtal med HIT Active Stable om att bygga ett grupphållningssystem på respektive anläggning.

Avsikten är att så identiska hästgrupper som möjligt skapas på respektive anläggning, varav en hålls i Active Stable och den andra i traditionella stallmiljöer.  Forskarna kommer att göra en utvärdering av hästgrupperna och då titta på bland annat luftvägar, matsmältning, rörelseapparat, psykisk hälsa och kombinerar dessa resultat med en analys av ridbarhet, hanteringsmoment kring ridning/körning och hästens utveckling.
Under 2012 drev HNS projektet Hållbar och Rationell Hästhållning med syftet att skapa bättre förutsättningar för hästhållning för både häst och människa, och inte minst se på hästhållning ur ett företagarperspektiv.
– Hästnäringen har haft en fantastisk utveckling under de senaste decennierna, men vi måste vara beredda att ta till oss den kunskap som finns om hur man håller hästar i andra delar av Europa. Tack vare projektet vi drev förra året har vi en bred kunskapsbas inför det arbete som vi nu sätter igång, säger Kees de Jong.

– Idag är det närmast självklart att unghästar skall växa upp i flock utomhus, men sedan stallar man in dem. Jag tror att den enskilt största insatsen för att få friskare och hållbarare sporthästar är att låta dem få frisk luft och rörelsefrihet dygnet runt, även som vuxna. Ur hästens perspektiv kan det inte finnas någon nackdel med att få fortsätta vara i en utemiljö där den kan vandra ett antal kilometer per dag utöver ordinarie träning, säger Per Michanek som arbetar vid Flyinge och är en av forskarna i projektet.

Fakta om aktiv grupphästhållning:
Aktiv grupphästhållning påminner om lösdrift för hästar med den väsentliga skillnaden att utfordringen sker individstyrt med hjälp av datachip och foderstation som identifierar och därmed tilldelar rätt mängd foder per häst. Utfordringen anpassas därmed till hästens naturliga ätbeteende. Hästarna är i en utemiljö och får därmed alltid frisk luft och dessutom stimulans av att vara med varandra i en flock. Anläggningarna byggs med hårdgjorda ytor för att ge ett fungerande underlag året runt.

Aktiv Grupphästhållning medför även väsentliga förbättringar för människan, då driftsfrågor såsom utfordring och mockning kan anpassas och rationaliserar i tid, medförande väsentligt lägre kostnader och flexiblare arbetsinsatser.