Lägre foderkostnader och friskare hästar

hemsidesbild

Hästägare har mycket att vinna på att minska användningen av kraftfoder. Med mindre kraftfoder och mera näringsrikt vallfoder blir foderkostnaderna lägre och hästarna friskare. Men det finns också ett annat viktigt skäl till att minska användningen av kraftfoder. Det är mer skonsamt för klimatet att utesluta kraftfodret. Allt detta framgår av ett nytt faktahäfte från Hästnäringens Nationella Stiftelse och LRF.

Här kan du ladda ner faktahäftet.

Kraftfoder är ofta dyrt och de medför en uppenbar risk för överutfodring, särskilt för vuxna hästar, vilket kan påverka hästarnas hälsa. De har också en betydligt större negativ klimatpåverkan vid odlingen än vallfoder. I ett nytt faktahäfte från Hästnäringens Nationella Stiftelse och LRF jämförs ett antal exempel på foderstater så som de ofta kan se ut i olika svenska stallar, med foderstater utan kraftfoder. I båda fallen är foderstaterna beräknade för att möta de aktuella hästarnas behov. Jämförelserna visar att foderstater utan kraftfoder blir betydligt billigare.

– Med tanke på att det finns många tusenlappar, ibland tiotusentals kronor, att tjäna är det märkligt att vi fortfarande ger våra hästar en så stor andel kraftfoder. Jag hoppas att vi kan öka intresset och kunskapen bland våra hästägare genom faktahäftet Det smarta hästfodret, säger Titti Jöngren som är ordförande i Hästnäringens Miljökommitté, samt styrelseledamot i HNS och LRF.
En foderstat utan kraftfoder är inte bara billigare och ger friskare hästar, det bidrar också till en mer klimatsmart svensk hästhållning. Många av färdigfodren innehåller soja eller andra proteingrödor. Dessa produkter odlas ofta i känsliga naturområden och har transporterats långt. Efterfrågan på soja i världen hotar regnskogsområden och bidrar därför till den globala uppvärmningen.
– I det här faktahäftet visar vi genom att antal räkneexempel från travet, ridsporten, ridskolor och stuterier hur stallägare kan minska sina foderkostnader. Vi har dessutom intervjuat aktiva inom hästnäringen som har gått över till mer vallfoder i foderstaten. Faktaunderlaget till foldern är framtaget av Cecilia Müller, samverkanslektor/SLU och Malin Connysson, lärare och doktorand/Wången, säger Niclas Åkeson som är redaktör för Det smarta hästfodret.

– Vi har tidigare tagit fram material för de hästintresserade som vill anamma en mer klimatsmart livsstil genom att spara el och kanske ändra på en eller annan vana som att inte använda torkskåp eller bli bättre på att samåka till stallet. Nu tar vi alltså ett helhetsgrepp på hur vi kan utfodra för att utesluta soja, en åtgärd som får stor klimatpåverkan. Snart ska vi börja planera för arbetet under nästa år och vill gärna veta vad aktiva inom hästnäringen tycker att vi på HNS och Miljökommittén kan göra för att verka för en mer klimatsmart svensk hästhållning, säger Anahita Arai, verksamhetssamordnare HNS.

Här kan du beställa faktahäftet:
Publikationen kan beställas gratis via e-post till info@distributionsservice.se
eller telefon 08 – 550 949 80. Uppge namn, adress och beställningsnummer 424 95

Fakta om projektet:
Det smarta hästfodret är en gemensam satsning inom hästnäringen. Projektet har initierat av Hästnäringens Miljökommitté och finansieras med medel från Hästnäringens Nationella Stiftelse och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Styrgrupp Hästnäringens miljökommitté: Titti Jöngren/LRF, Peter Forssberg/Svensk Travsport, Christina Wale/ SH och Anahita Arai/HNS samt Hilda Runsten/LRF. Cecilia Müller, samverkanslektor/SLU och Malin Connysson, lärare och doktorand/Wången har bidragit med faktaunderlag. Redaktör är Niclas Åkeson/Publishing Farm. Formgivning Berit Metlid/Publishing Farm.

Har du idéer på hur vi kan arbeta för att främja en mer klimatsmart hästhållning? Skicka dina idéer och förslag till info@nshorse.se

Här kan du ladda ner vår coachmaterial för en mer klimatsmart livsstil som vi tog fram 2012.

 

Utdrag ur faktahäftet:

Ladda vallfodret med  rätta sortens näring

Olika hästar har olika behov av näring. Därför passar inte samma grovfoder till alla hästar. Med kunskap om odlingen går det att styra kvaliteten på vallfodret. Ungefär hälften av de svenska hästhållarna odlar sitt eget vallfoder, medan resten köper in från andra odlare. För den som odlar själv finns det goda möjligheter att direkt påverka hur mycket näring vallfodret ska innehålla. Hästhållare som köper in sitt vallfoder kan också påverka näringsinnehållet genom en dialog med leverantören.

Den viktigaste faktornför hur mycket näring ett vallfoder inne-håller är vallväxternas mognads-stadium vid skörden. Efterhand som vallen växer så förändras innehållet av protein och energi. Ju längre man väntar med skör-den, desto lägre blir innehållet per kilo ts (torrsubstans). Samtidigt ökar mängden foder per hektar. Val av skördetidpunkt är därför alltid en avvägning mellan mängd och kvalitet.

Om man har som mål att försörja sina hästar med enbart vallfoder är det viktigt att tänka till i förväg. Den som ska utfodra en högpresterande tävlingshäst behöver ett vallfoder med mycket energi per kilo ts. Ett sätt att uppnå det är att ha en renodlad gräsvall som gödslas och som skördas tidigt. Till en växande unghäst eller ett digivande sto är det istället en hög proteinhalt som är viktigast. Då lämpar sig ett vallfoder med inslag av baljväxter väl. Till vall-U Läs om hur du kommer igång med mera vallfoder till dina hästar.

Vädret påverkar hur väl man lyckas skörda ett vallfoder med önskat näringsinnehåll. Med planering och hög skördekapacitet träffar man ofta ganska rätt. Ts-halten i fodret påverkas hur länge grönmassan förtorkar på fältet före pressning. Prover bör därför tas strax före pressning från hela fältet och hela strängdjupet. Olika hästar har olika behov av näring och därför olika krav på vallfodret.

Oavsett om man skördar hö eller ensilage är det växternas mognad vid skörd som avgör näringsinnehållet. Billigare och mer klimatsmart baljväxterna räknas t ex klöver och lucern. Baljväxerna ger högt proteininnehåll och minskar be-hovet av kvävegödsling av vallen. Till vuxna hästar som inte går i hårt arbete passar ett lite senare skördat foder med något lägre koncentration av energi och protein bäst. När vallen växer på fältet är det svårt att veta det exakta närings-innehållet. Det finns då möjlighet att ta ett prognosprov i fält och skicka in till ett foderlaboratorium för analys. Med detta som utgångspunkt går det att räkna ut hur näringsvärdena förändras i den växande grödan dag för dag. På det viset kan man försöka pricka in en skördetidpunkt som så långt möjligt ger det vallfoder som de aktuella hästarna behöver.

4 Responses to Lägre foderkostnader och friskare hästar

  1. Hej HNS! Jag fasar för de nya förslagen ang jordbrukarstöden.
    ”Förgröningen” som det kallas innebär ju att vi för att kunna behålla våra stöd blir tvungna att vända på våra vallar och odla flera grödor.
    Klimatsmart eller???? Jag har det så grönt det bara går att ha på mina 20 hektar. Utfodrar mina hästar med ensilage skördat i juli av god kvalitet.
    /Birgitta Kabinger

  2. Anneli Hägesten skriver:

    I tabellerna med era uträkningar har ni angett lucern som kraftfoder, men inte havre?? Hur tänkte ni där?

  3. anahita skriver:

    Birgitta, intressant fråga du ställer. HNS har tillsammans med LRF försökt att ta reda på vad som gäller. Hoppas att detta svar kan vara någon hjälp för dig. Den så kallade förgröningen är ett föreslaget miljövillkor för att få gårdsstöd i framtiden. Det innebär att man ska ha tre, i norra Sverige ska det räcka med två, olika slags grödor. En gård som specialiserat sig på exempelvis foderproduktion och valt bort spannmålet ska ändå kunna få stöd i framtiden är det tänkt. Därmed bör detta inte medföra några försämringar för den hästgård som i dagsläget bara har vallodling. Det finns dock några frågetecken kvar, exempelvis vad som gäller det året man lägger om vallen.
    Hälsningar
    Anahita, HNS

  4. […] eller Hästsveriges monter i Eurohorse (monterplats AO1:16) där vi delar ut faktahäftet gratis. Här kan du läsa mer om foldern och även ladda ner en digital version av […]

Kommentera