I stiftelseurkunden fastslås att en huvuduppgift för HNS är att verka för att det finns relevanta och högkvalitativa hästutbildningar i Sverige. Inom ridsporten har utbildningsfrågor och ungdomsverksamhet av tradition haft en prioriterad ställning medan travet och galoppen satsat på utbildning och ungdomar i större utsträckning sedan mitten på 1990-talet.

HNS försöker tillsammans med den övriga näringen ta ett stort ansvar för utbildningsfrågorna och samverkar över de olika disciplingränserna. Detta har bidragit till att den utbildningsverksamhet som vuxit fram under senare tid kring olika hästutbildningar oftast är både väl förankrad inom näringen och bra organiserad.

Hästutbildningar finns på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. På den eftergymnasiala nivån finns olika yrkesutbildningar, främst inom ramen för Yrkeshögskolan. Exempel på sådana utbildningar finns inom områden som brukshästkörning, hästförädling, hovslageri, ridning och unghästutbildning.
På Strömsholm och Wången finns Hästsportens Folkhögskola som också arrangerar en mängd yrkesinriktade utbildningar.
Hästnäringen har även en treårig universitetsutbildning, Hippologiska Högskoleprogrammet, som sker inom ramen för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Högskoleutbildningen finns med tre inriktningar, rid-, trav och islandshäst, och bedrivs på Hästnäringens Riksanläggningar, Flyinge, Strömsholm och Wången.

På senare år har utbudet av olika hästinriktade utbildningar ökat och nya arrangörer av utbildningar har dykt upp. I takt med att antalet utbildningar ökar blir kvalitetssäkringen av dessa en allt viktigare fråga för såväl HNS som hästnäringen att bevaka.
I utbildningsfrågor är Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN) en viktig samverkanspart för HNS. Under HYN:s ansvar har det bland annat framtagits kvalitetskriterier för gymnasieutbildning.